Comunque sará

Hur det än slutar – i rödsvart eller någon annan färg – så har du min villkorslösa kärlek för all den råa talang, briljanta estetik och den sammantagna fotbollskonst som du bjudit oss på under alla dessa år. I himmelsblått, i den något mörkare azurblåa tonen och självklart även i den vackraste tröja av alla.

Ett unikum.

* * *

Jag glömmer aldrig citatet från en lazialevän när Nesta löste en trängd situation med en klackspark:

– Och vips var han en miljon dyrare.

Minst, ty många var de som bytte händer när drömmen slog in.

På min 20-årsdag skrev du på för Milan. Jag kysste en vacker flicka samma kväll. Men när jag somnade var det de mörka hårlockarna som ackompanjerade mig till sömns.

Vad hette hon nu igen? Skit samma. Drömmen blev verklighet.

* * *

Sandro är en stolt människa och kommer aldrig att acceptera att gå mot den aktiva karriärens ände i någon annan form än den allra bästa möjliga. En krigare in i det sista som aldrig nöjer sig med någonting halvdant.

Hur det än slutar, jag tackar dig.

I ett tidevarv då allt mer cyniska attribut räknas vill jag poängtera de gammalmodiga värderingarna som genomsyrar allt Alessandro Nesta representerar. Aldrig hycklande, alltid med stil och inte sällan med det lilla extra som sänder en förbannad publik i extas.

Du har burit Milantröjan med ära, trots din kärlek för Lazio: en kärlek som aldrig suddats ut. Jag hoppas att det blir åtminstone en säsong till på San Siro, gärna fler. Men alldeles oavsett: grazie Sandrone mio.

Nu och för alltid.

6 reaktioner till “Comunque sará”

  1. Riktigt stort av dig att hylla den största av dom alla.
    Den råtalangen blandat med hans stora ödmjukhet gör honom unik. Nu och för alltid!

    Modern tids bästa försvarare börjar se slutet på en fantastisk karriär. Även hos mig finns det en plats för dig i mitt hjärta.

  2. Av alla tröjor jag kunde köpa på San Siro i våras efter matchen mot Man Utd så blev det Nesta. Stolt över att Alessandro har representerat mitt lag i hjärtat Milan.

  3. Håller med dig MicheV

    Personligen skulle jag aldrig kunna köpa en Ronaldinho-tröja hur många mål han än skulle göra för Milan. Det är spelare som Nesta som delvis gör den här klubben så jävla vacker. En spelare som Nesta som har sitt hjärta någon helt annanstans men ändå dedikerar en stor del av sin fotbollskarriär till Milan. Det är så jävla poetiskt och känslosamt. Han har ju även tackat nej till kaptensbindeln flera gånger vad jag har förstått.

    Samma med Ambrosini, Pirlo och Pippo. Dessa spelare är någonting alldeles extra och jag hoppas att alla dem får ett värdigt avsked när dom väl lägger skorna på hyllan. En sak är dock säker och det är att alla ska avsluta karriären i mitt Milan.

  4. Han kommer inte lämna oss, han kommer att avsluta karriären i Milan. Även den dagen bör ses som sorgens dag.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.