Kul att något sprakar i alla fall

>Det blixtrar framför ögonen men det är inte migrän. Sån skit är man förskonad ifrån. Eldlopporna som far i luften kommer nämligen från de slipstenar som nu fått jobba övertid med alla specialbeställda supporterknivar.

Massimiliano Allegri ligger på rygg redo att få sitt innandöme uppfläkt, granskat och bedömt.

Jag ska dock få be att förtydliga en sak: detta är ett enormt uppfriskande, tillika ovanligt inslag på denna blogg där det strömlinjeformade Milansupporterskapet bringat färre intressanta debatter på slutet.

Nu ger jag mig in i leken med några tankar gällande Acciuga som är ifrågasatt innan det hela ens hunnit börja.

Vid motsvarande tidpunkt ifjol – efter sex avverkade ligamatcher och två i CL – kunde bland annat följande fantastiska fotbollsresultat konstateras:

Milan-Inter 0-4 (Motta, Milito str, Maicon, Stankovic)
Livorno-Milan 0-0
Udinese-Milan 1-0 (Di Natale)
Milan-Bari 0-0

Imorgon är det dessutom exakt ett år sedan FC Zürich tog tre poäng mot Milan på San Siro. Vindarna var trots sensommaren inte alls särskilt milda kring Leonardos välfriserade hjässa.

Sedan kom matchen mot Roma, det mytiska samtalet i paus: och vändpunkten. Det är förvånande nog vad som hände sen man minns, inte förr. Trots snarlika paralleller och problematik kring laget och klubben som sådan.

Läxan är redan glömd.

Några menar med emfas att Leonardo hade ett mycket sämre lag att jobba med än vad Allegri har idag. Visst är det så även om de krackelerande stöttepelarna är ett år äldre.

Mycket har blivit förändrat i spelartruppen men vem hävdar att renoveringsarbetet är färdigt? Jag är övertygad om att tiden talar för Livornesen, någonting som hans karriär visat.

Till skillnad från sin föregångare så har vi nu en välutbildad och jämförelsevis mycket bevandrad man vid rodret.

Överraskningsmomentet räcker bara så långe (vilket vi också såg i slutet av säsongen när skjutjärnstaktiken Quattro-Due-Fantasia blev obsolet redan i våras), ty i slutändan handlar det om ödmjukhet och erfarenhet.

Det tar tid att applicera ett nytt spelsätt, en ny träningsregim, ja ett helt annorlunda tänk när det gäller det mesta som har med klubben att göra. Zlatan blev klar efter ferragosto. Robinho också. Igår var de ordinarie i en kritisk match i turneringen man prioriterar högst.

Är det rimligt att förvänta sig ett högpresterande fotbollslag (läs, ett lag: inte en individ som gör mål bara för att han råkar vara en skicklig spelare) utan att ha gått igenom vare sig formandet av en grupp med kaoset kring allt vad rollsökningsfasen innebär?

För mycket Football Manager är skadligt för hälsan.

Resultatmässigt är vi OK. Spelmässigt har vi varit ganska mediokra, varken mer eller mindre. Man ska definitivt kräva mer av en storklubb som siktar mot toppen och mer komma skall. Det måste man tro på och kräva, tro inget annat.

Allegri är fortfarande en relativt ung och definitivt en på högsta nivå mycket oprövad tränare. Kanske floppar han, kanske blir han en ny Sacchi. Men han blir inte färdig efter en månad och inga utvärderingar – på sakliga premisser, alla agendor är inte fläckfria som ni vet – sker innan julmaten gjort sin entré på bordet.

Idag handlar det om att plocka så många poäng som möjligt samtidigt som ljuset – paradoxalt nog i dessa stundande vintertider – sprider sig över Milanello. Jag tror på Massimiliano Allegri, underförstått även på AC Milan.

Om det är OK att tycka annorlunda, det vill säga.

12 reaktioner till “Kul att något sprakar i alla fall”

  1. >Ganska sa lika facit poangmassigt mellan Leo och Allegri i Serie A efter de inledande matcherna.

    Dock anser jag att de tva bortasegrarna mot Marseille och Real smaller flera ganger hogre an 2-0 hemma mot Auxerre och 1-1 borta mot Ajax… 😉

    Notera att jag har enormt mycket hogre forvantningar pa arets Milan, da inte bara tranaren ar rutinerad, utan aven en sopa till anfallare ersatt med en av de battre(oavsett om man gillar han eller ej…).

    Kort och gott: Inte imponerad av Allegri. Inte annu iaf…

    Med Leo gick jag in med noll(0) forvantningar – kanske hade varit smart att gora detsamma med Allegri och arets Milan? Smart for hjartats basta om inte annat.

    Att han daremot "piskar" lyxglidarna under traningarna roar mig nagot enormt, och gor att jag har hopp gallande framtiden 😉

    Ps. Nagot "roligt" rykte som dok upp: "Gerrard intresserar Milan"… Det snackades om en summa som motsvarar ca 40 milj EU…

    1: Hatar den snubben – allt han gor och allt han nagonsinn gjort.

    2: 40 milj EU = tva ytterbackar av hog klass, plus ett litet overskott…

    Detta sags inte nog: Tack for bloggen – den ar en livlina, dagligen.

  2. >Mycket bra skrivet, mix! Förändringar och tankesätt ändras inte på en dag, det tar tid. Jag hoppas och tror att Milan kommer lyfta sig några snäpp, föruttsätter dock att spelarna/kollektivet gör uppoffringar i form av löpningar med och utan boll, offensivt som defensivt.

    Något jag saknar spelmässigt är insticken och snabbt passningsspel på ett tillslag på offensiv planhalva, blir målchanser varje gång vi väl provat. På sistone upplever jag att vi mestadels skickat iväg långa chansbollar på Zlatan…
    Vore även underbart om fler deltar i offensiven, mittfältare som ytterbackar…

  3. >Jonas: Det är ju så Allegri vill spela men inte lyckats hittills. Han vill att laget anfaller och försvarar som en enhet. Det går ju inte när vissa spelare lallar runt på plan och väntar på att bollen ska komma till dem.

    Sen vill Allegri ha många löpningar och ett snabbt passningsspel men men det är svårt när Pirlo, Seedorf & R80 inte har ett så stort rörelsemönster och måste kladda på bollen några gånger innan dem passar.

  4. >@rawkus
    Vinsten på Velodrome var tack vare SuperPippo, knappast tack vare något etablerat spel IMHO. Segern mot Real Madrid kom i säsongens elfte match i mitten av oktober, precis efter vändningen mot Roma.

    Fram tills dess var många tveksamma till Leo. Allegri har inte ens hunnit avsluta september ännu. Ska han inte få samma chans? Varför inte?

    Tycker som sagt att jämförelserna som görs generellt ofta är osakliga i någon desperat jakt på kunna lägga ut sin egen ångest över tappade poäng mot lag vi ska slå.

  5. >@Mix: Absolut, menade enbart att sett over motstandet sa anser jag att det smaller hogre med tva bortasegrar mot dessa lag 🙂

    (Fortfarande forbannad over att domaren gav Real 1 poang i returen…ugh.)

    Felet kan vara mitt eget: Noll forvantningar med Leo – hoga forvantningar med Allegri…

    Gallande Serie A(hittills och jamfort) sa har jag inte imponerats av nagon av de tva tranarna och sattet vi spelat pa.

    Hoga krav? Absolut. FOR hoga krav? kanske det…

    Att jag nu inte ser nagon som helst vilja fran flertalet, trots tjatet om att "alla skall kuta!", gor mig bara orolig… Har Seedorf mfl. en sadan plats pa tronen att de inte berors alls av vad tranaren vill? Kommer de undan med det?

    Berlu har val sa sakteliga borjat blanda sig i, om jag fattat det ratt… Trycket okar pa Allegri och for att undvika att Farbror Ful stoppar snoken(*valj sjalva vilken av snokarna) i Allegris business, sa maste det vanda…snart.

  6. >8 poang pa 5 matcher i Serie A for Allegri.

    7 for Leo efter samma antal matcher i Serie A.

    Yikes vad jag saknar "den gamla goda tiden"… :/

    Ps. Mix/Marco: Har ni hort nagot om nar Montelongo(aka "Uruguayo 3.0") skall fa testa vingarna…?

    Nu menar jag inte som startman, utan nar/om han ar pa vag att kallas upp till a-laget.

    Kan Coppan komma att anvandas till Stresser, Monte mfl?

  7. >Mix:

    Problemet med Allegri är att han är trög med att lära sig eller inte verkar lära sig överhuvudtaget, på samma sätt som Leonardo.

    Det tog Max lång tid att sluta använda Pirlo och Seedorf i samma mittfält i 4-3-3 och hans sena byten är frustrerande som in i du vet vad.

    Jag antar att jag hade större förhoppningar på en tvåfaldig "Årets Tränare i Serie A"-vinnare och det är en stor besvikelse att se att han hittills upprepar samma misstag som Ancelotti och Leonardo gjorde.

  8. >Mix, håller med dig ang Allegri. Tycker att han borde få en chans att visa vad han går för. Tyckte ajaxmatchen hade sina ljusglimtar med ett mer aggressivt spel, mer vilja, men samtidigt spelade Ajax anfallsfotboll o bjöd Milan på många lägen. Mot defensiva lag går d alldeles för segt.

    e dock jobbigt o se kusinerna springa sönder o krossa Werder Bremen med ett snabbt, effektivt o fint spel vi är så lååångt ifrån :(.

    Pato får inte skadas, Robinho måste hitta formen snabbt o prinsen fortsätta spela så tror jag d kan bli bra!

  9. >Mixen, efter att ha läst färdigt ditt senaste inlägg här så är det nästan så att man känner lite hopp, trots allt.

  10. >Problemet är inte anfallet, det är ytterbackar och det förbannade mittfältet. Det springs för dåligt, testa Merkel en match. Jag tror han kommer dominera, han rör ju sig i alla fall.

    Gattuso verkar ha kommit in i andra andningen. Killen rör ju sig som aldrig förr.

    Seedorf är det ju inte någon ide att tjafsa om längre det är ju ändå ingen tränare som lyssnar eller ser det vi ser.

  11. >Jag är inte besviken på Allegri för att Milan inte har skrapat ihop fler poäng.

    Jag är besviken för att Allegri inte vågar mer utan nöjer sig med kryss alldeles för ofta.

    Just sayin: Milan är inte Cagliari och vi nöjer oss inte med kryss.

  12. >Något som verkar väckt stor skepsis hos många är Allegris tidigare meriter. Han har tränat pissklubbar utan tillstymmelse till chans på titlar. Lägg där till den skrala och lilla supporterskalan som stöttat klubbarna. Om man då jämför med Milans, som dessutom är gnuttan mer bortskämd än Cellinos armé.

    Att hantera storstjärnor som vill åt olika håll och sätta sig i respekt (läs Karate-Zlatan), samt att hantera storsinta ungtuppar som inte uppnått ett skit karriärmässigt. Mer än att sitta i samma omklädningsrum som sina idoler förstås.

    Att Allegri vann priset som årets tränare under två säsonger i Cagliari handlar om resultaten han uppnådde utifrån de förutsättningar som fanns. I mångt och mycket handlade det om att hålla sig kvar i Serie A med en tillsynens blek trupp. Sekundärt att plocka ner storlagen då och då på Sardinen.

    Allegri är en ärkeitaliensk tränare som har högre tränarutbildning än Lagrell ens vet existerar. Det klart en sådan man måste prövas. Det är på det sättet stortränare växer fram.

    Huruvida Allegri är rätt man för Milan vet jag inte, det får tiden utvisa. Men det vi sett hittills – mestadels utanför planen – har varit i min smak. Hård träning och ingen käft. Resultaten kommer visa sig på planen tids nog.

    Spelet har sett grått ut, men faktum är att Allegri plockat fram tendenser som många inte visste fanns. Intentioner vi trott dött ut samtidigt som dinosaurierna.
    Hur tänd ser inte Gattuso ut för att ta ett exempel?

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.