Q and A – Taktiktavlan enligt Max

>”När det nu är så gott som klart att Allegri blir vår nye mister, hur kan vi då förvänta oss att han vill formera laget, dvs vilka sifferkombinationer och tricks har han tidigare använt sig av?”

Av: Peter 24/6 2010.

Tack för din fråga Peter. Du är inte direkt ensam om att undra vad vi kan förvänta oss av Mister Allegri, tvärtom så vet jag minst en taktiknörd som suktade efter information. Av en ren slump snubblade jag över ett skrivet dokument som i stora drag ger oss just den informationen…

Så här kommer en summering och lite annat smått och gott.

* * *

När det gäller förgrundsfigurer och referensramar så framstår onekligen Giovanni Galeone som Massimiliano Allegris primära mentor.

Vi talar om en karismatisk fotbollsidealist som i ovanlig italiensk anda under 80-talet förespråkade en offensiv fotboll, mest känd för sina sejourer i Pescara där han bland annat hade hand om Livornesen med den känsliga högerfoten.

Jag låter er själva lära känna Galeone genom att ta del av några klassiska citat:

”1986-87 var det två tränare som spelade zonspel: Sacchi i Parma och Galeone i Pescara. Innan oss var de också två: Sacchi i Rimini och Galeone i Spal. De andra kom först senare. Ja, även Zeman.”

”Ingen tränare praktiserar zonspel som mig: om Berlusconi hade sett Pescara innan han såg Parma vore jag idag tränare för Milan”.

”Glädje och frihet att uttrycka sig genom sitt spel. För varje spelare ska fotbollsplanen vara lika bekant som gatan i hemkvarteret”.

”Mina lag måste alltid anfalla. De som bara försvarar sig släpper förr eller senare in ett mål”.

En riktig gung-ho rackare som med sitt mod och sin smittande entusiasm präglat Massimiliano såväl som spelare men sedermera även som tränare.

* * *

I sin masters thesis vid tränarutbildningen på Coverciano (de tre mittfältarnas karaktäristika på ett tremannamittfält, 2005) beskriver Allegri minst sagt ingående kravmodellen på de olika mittfältarnas särdrag, uppgifter och taktiska färdigheter för att optimera spelet i ett 4-3-3-system.

Detta är alltså inget skämt för den som trodde det…
Ladda ner texten här.

På 18 mycket spännande och välskrivna sidor avhandlas det defensiva presspelets organisation där hela laget undantagslöst är involverat i jakten på att återerövra bollen genom listiga och synkroniserade överflyttningar. Men det är inte bara defensiven som är intränad. De som njöt av Cagliari under fjolårssäsongen och den dessförinnan kommer snabbt att känna igen några av de anfallskombinationer som redogörs inför i dokumentet.

Huvudrollsinnehavarna som nämns är spelare nummer 4, 8 och 10 i en triangel med spetsen pekandes mot backlinjen. Jag tänkte summera dessa spelare och göra en matchning mot vilka spelare som i dagsläget bäst lämpar sig för de respektive rollerna.

Den djupa registan med en fyra på ryggen beskrivs som en karismatisk spelare med förmågan att styra sina framförvarande innermittfältskollegor, inneha god teknisk skicklighet, bemästra positionsspelet för att kunna erbjuda korta passningsalternativ för sina medspelare och kunna slå precisa längre pass för att vinna lediga ytor i omställningssituationer. Vi talar om en spelare som under större delen av speltiden primärt skall ligga rätt och skära ytor samt ge understöd till backlinjen men även agera motor när Milan slår om från försvar till anfall.

Den spelare som närmast uppfyller kraven är naturligtvis Andrea Pirlo även om hans defensiva kunnande – i jämförelse med kravmodellen och Daniele Conti som tolkade rollen i Cagliari på ett helt annat sätt – lämnar en hel del i övrigt att önska.

Den löpstarke nummer åtta beskrivs som en tekniskt sett mindre skicklig spelare som däremot med sin fysisk och sitt huvudspel skall fira triumfer på mitten och i offensivt straffområde med djupledslöpningar i andravågen. Han förväntas ha goda taktiska färdigheter, ge ett gott understöd på mittfältet, jobba hårt i återerövringsfasen av bollen samt ge registan understöd och hjälp att täcka ytor.

Så länge han orkar och vill är Massimo Ambrosini en given man för uppgiften. Närhelst Mathieu Flamini slutar vara kortbenägen och dobbvillig kan eventuellt han ta ytterligare det sista klivet som krävs för att få ut allt han onekligen har i sig.

Nämnas bör den flärdfulle trequartistan med nummer tio på sin tröja. Av denne fordras förmågan att göra sin gubbe med fart, kunna sticka in den avgörande passningen, avsluta från distans med tunga skott men även kunna spela bollen diagonalt och tillsammans väva ihop de kombinationer som slutligen avslutas av inrusande spelare i boxen.

I dagsläget har Milan ingen sådan spelare även om en viss fransos med ett förflutet i klubben comes to mind… Varken Ronaldinho (som säkerligen kommer att testas i rollen, alternativt få den stöpt efter personliga önskemål) eller den tröge Seedorf (som vägrar låta bollen gå med fart och kvalitet) har egentligen rätt egenskaper för jobbet. Allegris favoritspelare Lazzari är egentligen en hybrid mellan 8:an och 10:an men vore en prisvärd lösning med sin prestigelösa spelstil.

Vissa nyansskillnader nämns beroende på mittfältstriangelns vridning (som naturligtvis kan variera) vilket får konsekvenser för vilka spelartyper som bäst passar in för att tolka systemet även om spelfilosofin i sig till syvende och sist består.

* * *

Tilläggas bör även att Allegri ofta växlar mellan 4-3-3 och 4-3-1-2: ibland med två renodlade mezzepunte (d v s utan någon klassisk centertank eller någon djupledslöpande striker, se anfallsparet från ifjol Jeda-Nenè) som alternerar framåt men garanterar ett gott understöd defensivt.

Nyckelspelare oavsett taktik blir såklart Ronaldinho vars taktiska anpassningsförmåga och rörlighet är relativt begränsad. Samtidigt bidrar han med så mycket kvalitet i avslutningsfasen vilket gör att Allegri – vilket de inledande uttalandena vittnar om – knappast kan lämna honom utanför startelvan. Således torde ett 4-3-3 med en bred vänsterforward vara taktiken att föredra, oavsett vad människor högre upp anser…

Fritt att agera skulle även Pato få i en roll snarlik den han hade ifjol även om de defensiva uppgifterna är något utökade.

I dokumentet nämns den centrala anfallaren som en bollmottagare med ett finger med i de flesta offensiva manövrar som laget sätter upp. Med det i åtanke – och alla hans övriga skrupler som hamnar i skymundan då han slipper tänka och agera på egen hand – känns Borriello som en spelare som kan fira stora triumfer längst framme.

* * *

Sammanfattningsvis kan man säga att Allegri har en otroligt strukturerad syn på hur han vill att sitt lag skall vara disponerat på planen – ett taktiskt ramverk som inte är till för att låsa in spelarna utan snarare att i systematisk regi ge dem möjligheten att med tryggheten som grund välja rätt bland en, två eller ibland till och med tre sätt att avsluta manövrarna på.

De uppgifter jag kunnat läsa mig till från hans tid i de lägre divisionerna (Serie C2 och C1) är samstämmiga: Allegris lag spelar en offensiv fotboll med anfallskombinationer i en hissnande fart. För det otränade ögat kan det verka till synes slumpmässigt men bottnar i ett spel som sitter i ryggmärgen – frukten av många timmar framför taktiktavlan och på träningsplanerna.

För detta krävs beklagligtvis ödmjukhet och tålamod från spelarna: aspekter som en gammal och ärrad grupp av lyxlirare kanske inte har i överflöd, ett stort frågetecken som kräver svar när spelmodellen skall sättas under sensommaren.

Detta att jämföra med Leonardo som tämligen ostrukturerat (men iögonfallande när det stämde) till spelarnas stora förtjusning i block lät dem sväva ut fullständigt och därmed inte ha någon grund att luta sig tillbaka emot när de som skall stå för inspirationen har en dålig dag.

Med andra ord: en fundamental skillnad mellan de två tränarna som dock gemensamt har det vackra fartfyllda offensiva spelet som ambition.

Allegri å sin sida har en livslång italiensk skolning, ett taktiskt sinnelag över det vanliga och beprövad erfarenhet av yrket och sin metod: faktorer som spelar roll i den cyniska italienska fotbollen.

* * *

Massimiliano Allegri
Född i Livorno den 11 augusti 1967.

SPELARKARRIÄR:
1984-2003: totalt 374 matcher och 63 mål i det italienska seriesystemet.
Spel i Serie A under sex säsonger för Pescara, Cagliari, Perugia och Napoli i rollen som flärdfull mezzala (inneryttermittfältare i ett 4-3-3) med offensiva kvaliteter och målsinne.

TRÄNARKARRIÄR:

2003-2004 Aglianese 1923
Serie C2 – 13:e plats en poäng över playout-strecket.

2004-2005 SPAL 1907
Serie C1 – 9:e plats men nedflyttade på grund av konkurs.

2005-2007 U.S. Grosseto F.C.
Serie C1 – 4:e plats och förlust i playoffspelet.
Avskedad men sedermera återkallad.
Serie C1 – Avskedad efter nio omgångar.

2007-2008 U.S. Sassuolo Calcio
Serie C1 – Serieseger och Supercupvinst.

2008-2010 Cagliari
Serie A – 9:e plats med 53 poäng.
Tilldelad la panchina d’Oro.
Serie A – 16:e plats med 44 poäng.
Tilldelad la panchina d’Oro.
Avskedad av den 13 april 2010 efter nio raka matcher utan seger.

2010- Milan
Serie A – Nytillträdd som tränare.

* * *

Ber om ursäkt för eventuella faktafel då jag skrev ihop texten i pyjamas utan te i kroppen. Hoppas att svaret var tillräckligt uttömmande.

19 reaktioner till “Q and A – Taktiktavlan enligt Max”

  1. >Ähhh länkarna funkar klockrent.

    Han verkar rätt skön Allegri, verkar som att han har koll på läget.

  2. >Fantastiskt intressant inlägg. Nu längtar man att b-turneringen i sydafrika ska ta slut och istället få se vad Allegri kan få ut av våra trötta hjältar.

    Går det att få tag i uppsatser från alla tränare från Coverciano, eller var det här en lyckoträff?

  3. >Detta är ett riktigt klassinlägg från Mix (till skillnad från Oddos…)

    Det skall bli spännande att ha detta i åtanke när Allegris Milan springer ut på plan till hösten.

    Fan, jag börjar känna mig pepp!

  4. >Tack Mix, Tack!

    Underbart skrivet. Du har ändrat mångas syn på Allegri.

    Keep it up man!

  5. >Älskar dig, Mix; På riktigt.
    Hoppas att jag kommer älska Allegri lika mycket inom en snar framtid. Det låter onekligen mycket bra.

  6. >Mycket intressant inlägg Mix!
    Det låter onekligen som att Gourcuff hade varit optimal i den Tio-rollen. Tror du att det finns någon chans att vi värvar Lazzari eller någon annan för att fylla den positionen, och vilka andra alternativ ser du som tänkbara förutom just Lazzari?

  7. >Rivaldo spelar väl fortfarande?

    Gå in på acmilan.com och se introt. Snacka om att vara fast i det förflutna.

  8. >Precis när jag börjat jobba på bwin så säger dom upp sponsorsavtalet… Typiskt, hade hoppats på lite förmåner.

  9. >Hur ser vi på Joe Coles möjligheter att ta trequartistarollen? Jag är i alla fall försiktigt optimistiskt till en sådan lösning.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.