Emostyle

>Det var och det är oroväckande mycket rykten om Maxi Lopez just nu. Ena dagen vill han stanna i Catania, andra dagen kommer han att utvärdera alla eventuella bud, och så vidare. Vi känner igen det, men vi är Milan, vi nöjer oss enbart med det bästa. Eller, vad sägs om Andrea Caracciolo, en föredetting från Serie B-klubben Brescia som, under säsongen, råkat göra 22 mål på 32 matcher?

Suck…

Roberto de Assis, bror och tillika agent till mannen med det ständiga smilet, Ronaldo de Assis – mer känd som Ronaldinho – uttalade sig och bekräftade att brodern blir kvar i klubben på ett villkor: att klubben satsar. Där ser man. Till och med brodern börjar tröttna. På utelivet, alltså.

Vilket skämt, säger jag. Tror discosurfaren på det själv, eller? Jag slår vad en näve Ballerinakex (kladdkaka, naturligtvis) på att vi inte kommer värva en enda vettig spelare i sommar och att den blåa delen av Manchester så småningom får njuta av brassens precisionspassningar.

Vi supportrar kommer med andra ord att få glädjas och våndas över ett antal spelare från Primaveran; på både gott och ont eftersom målsättningen troligtvis kommer att förbli en Champions Leagueplats, vilket i sin tur innebär pengar på Berlusconis prostitutionskonto.

Suck…

Och mycket riktigt. Idag förkunnade herr Adriano Galliani att Albertazzi, Strasser, Verdi och Oduamadi kommer att vara kandidater till den rödsvarta trupp som nästa säsong ska försöka sig på det härliga konststycket att kamma hem en kvartsfinalplats i Coppa Italia och, som en fin bonus till Silvio med tupén, den sista italienska Europa Leagueplatsen.

Ja, på gott och ont var det. Vi rutinerade Milanrävar vet vad innebär numera. I teorin betyder det en yngre trupp allt medan det i praktiken stavas uteslutna värvningar, en ännu snålare inställning på mercaton och det faktum att vi kommer bli akterseglade av mäktiga lag som Sampdoria, Palermo, Genoa, Fiorentina och Napoli. Gud ler mot oss. Hela tiden.

Suck…

Något som kan tyckas vara en god nyhet är det faktum att AC Milans lagläkare Massimo Menara har sagt upp sig från sin tjänst och att Gianluca Melegatti anställts för att ta över. Men vi på Milano siamo noi är knappast glada för det. Tvärtom, vi förväntar oss precis samma skit nästa säsong och förhoppningsvis kan vi kämpa till sista blodsdroppa och undvika att bli omsprungna av Parmabor och övriga skinkätare. Hoppet är dock det sista som lämnar, med Berlusconi vid huvudrodret kan vi hoppas att Melegatti har en avsevärt lägre lön än sin M&M-kollega. Med den extrainkomsten kan allt hända. Eller, vad säger läsarna om Caracciolo och Pippo Inzaghi som sylvass spets? Rena rama drömmen ju.

Suck… eller nåt.

6 reaktioner till “Emostyle”

  1. >Det blir bara värre och värre…

    Il club piu titolato al mondo, glöm för Guds skull aldrig det iaf!

  2. >Ah förhelvete. Känner för att gå i ide. Slippa läsa allt skit som skrivs om Milan i tidningar, man blir bara deppig.

  3. >Vafan, finns det ingenting som är positivt med Milan?
    Man kan ju till och med se juventini knata omkring och dra på smilbanden. Vart är vi på väg!?

  4. >marco du är för skön, även om ja vill gråta när ja läser det för det är ju sant

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.