Q and A – Finanser och transfermedel

>”Har ni någon uppfattning om exakt hur illa det är ställt med Milans ekonomi? Är vi helt beroende av Berlusconis eventuella (men ej troliga) investeringar eller finns det något rassel i botten av vår kassakista redo att användas till annat än skulder och alltför höga gubblöner?”

Av: Pommern, 27/4-2010.

Tack för din fråga. Egentligen har du besvarat din frågeställning alldeles själv men jag tänker ge dig mina synpunkter på problematiken och förutsättningarna så som jag ser dem.

Under året 2008 gick Milan – utan CL-spel – back 66.8M euro och slutsummeringen för 2009 blir -9.8M euro. En förbättring förvisso men vem som helst som klarat av plutteflickationstabellen inser att detta är en ohållbar tendens. Vi snackar trots allt om en toppklubb som trots ett mycket starkt varumärke inte lyckas generera tillräckligt med pengar för att på egen hand hålla sig flytande.

Orsakerna? Jag menar att det primärt handlar om avsaknad av en egen toppmodern arena (och dess medföljande möjligheter till ökade intäkter) samt oförmågan att hålla nere lönekostnaderna.

Våra underpresterande spelare tilldelas långt över marknadsmässiga löner vilket i kombination med hög ålder gör dem till rena förlustaffärer såväl sportsligt som ekonomiskt. De kommer till Milan, gör sin grej i nåt år och solar sedan av tiden på Milanellos terasser eller i strålkastarljuset från sin bänkposition. En rik klubb med en entusiastisk ägare klarar av att bära upp detta ok i några år. När ägaren sedermera tröttnar och lämnar klubben åt sitt öde är dock den långsamma och plågsamma döden oundviklig.

Detta är en spiral som klubben inte kommer ur innan dess att majoriteten av alla blodsugares kontrakt löper ut. Några får sina sista lönebesked redan till sommaren men de flesta har money for nothing att se fram emot ända till 2011 eller 2012.

Men sen då? Vad gör vi när truppen kommer att behöva 10-15 nya ansikten på en gång? Lösningen på det hela är såklart att nu – och varje sommar, tre somrar framöver – investera stora portioner (20-25M euro) i yngre eller medelålders spelare med lägre löner, längre livslängd samt större prestationsförmåga. Med pengar som inte finns, tyvärr.

Galliani går febrilt igenom sin Excel-kalkyl över utlånade, delägda och kvarglömda spelare i andra klubbar. Allt för att skrapa ihop någon miljon här, någon miljon där och i slutändan ha en summa pengar som ändå inte räcker till mer än ytterligare en resultatlös Sydamerikaresa för Ariedo Braidas räkning (hans resor till Argentina och Brasilien är för evigt höljda i dunkel).

Tyvärr saknas det önskvärda kapitalet för att inleda en vandring mot en bättre sportslig såväl som ekonomisk framtid då Silvio Berlusconi inte är intresserad av att spendera. Möjligtvis lyckas man skrapa ihop en liten pott men vad spelar det för roll när ankomsterna är i klass med Grimi, Cardacio, Adiyiah och dylikt?

Det räcker att gå tillbaka till de senaste säsongernas sommarkampanjer (och pinsamheterna i förhandlingarna med Porto och Sevilla färskt i minnet) för att inse att juni, juli och augusti tillbringas bäst på stranden snarare än framför datorn i hopp om att se officiella pressmeddelanden angående klasspelares hyllade ankomster till klubben vi älskar.

10 reaktioner till “Q and A – Finanser och transfermedel”

  1. >Efter att ha läst denna text så har man bara en sak att säga: Sälj helt enkelt klubben Silvio! Hur svårt kan det vara egentligen?

    Han älskar Milan jätte mycket, men gör inte vi det med? Varför förstör han klubben, han är väll medveten om det? Eller är han en idiot?

    Har han tänkt att vara Milans ägare enda tills han dör? Han närmar sig ändå 80 år, är det inte dags att njuta av livet nu bara?

  2. >Man blir fan mörkrädd -___-
    In med en stor afrikan i start11, sen är scudetton vår. Men frågan är, vem? 😮

  3. >Fråga:
    Varför investerar inte Silvio längre? Har allt med politiken/lågkonjukturen att göra, är han gul eller har han helt enkelt tröttnat?

    Anyone?

  4. >President Berlusconi har länge sagt att han vill att Milan ska klara sig på egen hand. Det är en faktor. Den politiska situationen i Italien är en annan. En tredje kan vara kommande riktlinjer från UEFA.

  5. >Köper alla dessa faktorer, men min känsla är att när Silvio var en av de få som kunde spendera stora summor på i princip vilka spelare han ville så tyckte han det var ok. Nu när araber/ryssar etc. med fetare plånböcker kommit in kommer ju de klassiska "Milan skall klara sig på egen hand" kommentarerna. Jag är klart för en sundare ekonomi inom fotbollen men det känns som att Berlu har gjort en helomvändning nu när han inte hänger med ekonomiskt.

  6. >@ X:et

    Jag tror mycket väl att han hänger med ekonomiskt. Han är ändå Italiens nästrikaste man (Nutellas grundare är numera rikare). Men man får inte glömma bort att han har en ny tjänst samtidigt som det är annorlunda tider. Mendieta för 500 miljoner hade aldrig fungerat i dagens läge. Det är Real Madrid som spränger gränserna, men de är ju dessutom belånade upp över öronen.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.